Hidalgo

Hidalgo
"Hidde"
2006-2016
Knabstrupper
Imp. Danmark
Uppf. Anders Hangaard
Ägare: Maria Kemnevall

Hidde köpte jag som 4åring då jag just hade fått avliva min första häst, en ridtravare som hette Mojje, av djurskyddskäl pga. en infekion i en hasled.
Hidde hade nog inte haft det så lätt innan. Jag vet bara att han såldes iväg som fölunge och när jag köpte honom hade han varit på minst 3 olika ställen. Ägaren som hade honom när jag köpte honom hade inte haft honom länge..
Vårat första möte var allt annat än idylliskt. Det stod en väldigt tanig liten solbränd häst i en hage och såg rätt så apatisk ut. Jag minns att jag sa till min mor "Dedär måste vara den fulaste hästen jag sett!".
Och här börjar våran historia.

 

 

971681_10152078663173789_758188119_n

Det var Juni 2010 och ryktena gick om vilket ök jag köpt. Första gången jag såg honom var på en annons för ett försäljningsstall i februari samma år. Han såg väldigt tråkig ut men jag såg också potentialen.
När det var dags att kolla efter häst igen var han inte längre på annons. Så jag la ut en annons att jag sökte häst var det hon som köpt honom som hörde av sig. Han skulle säljas för han var för svår. Bränd av solen mager och omusklad från försäljningsstallet. Han orkade inte galoppera mer än ett varv på provridningen och stod å hängde i gången. Liten var han också, knappt 160cm. Av någon anledning så köpte jag honom.
Vi flyttade ner till Halmstad i september efter att ha gått på bete och blivit rund. Han var en ganska bråkig och missförstådd unghäst med ett mål, jag skulle av. Han bockade ganska mycket och lyckades kasta av mig rejält då han själv fastnade i tygeln och bockade som en tok. Tur i oturen men han slutade bocka. De första 1,5åren var jobbiga, upptäckte efter drygt ett år att han ser lite dåligt . Han växte i kapp (idag ca 168cm) och var halt här och där. Men efter att ha bytt stall och rutiner kom han tillslut till rätta och vi började ha roligt tillsammans igen, blev lovordad av tränare som stöttade mig när jag gick i försäljningstankar.
2012 flyttade vi till Luleå igen och vi började utvecklingen och ta oss ut på dressyrbanorna med några placeringar. Jag körde även in honom under hösten, då hade vi kommit långt i tilliten.
2013 lite fler tävlingar. Vi hann starta några la:3 med 62%. Vi flyttade ner till sthlm med målet att gå C-tränar utbildningen i dressyr dvs starta msvb under 2014. Vi hittade en tränare som gjorde att vi utvecklades i rasande fart under vintern, påbörjade byten, paff och passage. Känslan var otrolig!


2014 Mars
Jag går ner vid kvällsfodringen gör att prata med en väninna och tittar såklart till Hidde. Han har rivit upp hela bädden i boxen och när jag ber honom flytta på sig står han som förstenad och hoppar sedan i sidled. Jag tar av täcket och ser att han är uppdragen i flankerna, misstänker kolik då han sett ut så de gånger han haft kolikkänningar. Tar ut honom på gårdsplanen för att försöka gå med honom men han är så halt så det slutar med att vi får bogsera in honom i boxen.
Veterinären kontaktas, kommer ut och misstänker fissur/fraktur i höger bak. Dagen därpå är han lika halt och vi åker in till ultuna på akuttid. Blir ståendes i gången i väntan på veterinären i 1h. Tillslut är Hidde så stressad att han står på bakbenen trots smärtan, adrenalinet pumpar. Vi får en veterinär som kör sitt eget race utan att lyssna på mig. Hidde var då 3grad halt trots smärtlindring. Veterinären har bestämt sig att det är en hovböld trots att reaktionen med visitertången var minimal. Bedövar kotan och ner blir knappt 0,5grader mindre halt tillsammans med att han blev av med skon med traktbrodd. Hen hittar ett litet stick i hoven och karvar upp det lite grann. Säger att dom inte kan göra mer. Jag säger att han får stanna men måste ha smärtlindring, han har så ont att han står på tre ben. Samt att jag vill vara med nästa dag.
När jag kommer före utsatt tid dan därpå hade veterinären bedövat bort hoven och karvat upp den så den måste gipsas TROTS att dom inte fick någon reaktion med visitertången. Dom hade nu uteslutit hovböld och har bestämt att han ska på scint nästa vecka. Jag säger att han får vara kvar men ska ha smärtlindring. (När jag senare begär att få ut journalen har dom struntat i att ge honom smärtlindring och hittat honom kraftigt smärtpåverkad vid två tillfällen!!)
Jag försöker bolla med veterinären men får ingen respons.
Scinten görs och jag får ett samtal att hästen har en muskelförtvining och jag kan hämta hästen. Han ska få metacam och gå korta 10min promenader.
Jag hämtar alltså hem en häst som är 3,5grad halt! Jag bestämmer mig här att fotografera allt som händer då jag känner att jag behöver bevis för att visa hur dålig han är! Dagen därpå har jag utsläpp. När jag öppnar stalldörren vet jag vad som väntar mig. Alla hästar står och väntar på mat men inte Hidde. Han ligger svettig i boxen och kan inte resa sig. Jag sätter mig hos honom och tar hans huvud i min famn, så som vi brukar göra när vi myser. Han samlar kraft och försöker ställa sig men tippar bakåt, jag tar sats mot väggen och tillslut ställer han sig upp och markerar med smärtan i bakbenet. Han får metacam och går ut i hagen, blockhalt.
1558473_10152066140238789_1975115756_n1932471_10152066140288789_2084165157_n1795300_10152067179208789_1209715762_oSåhär ont hade han när han stod i hagen.

Ringer veterinären som säger att det var säkert bara för att metacamet började gå ur kroppen. Gå ännu kortare promenader lyder rådet.
Dan därpå har jag en klump i magen på morgonen, jag möts av samma syn. Denna gången har Hidde panik, han ska upp NU! Jag kan inte lugna honom. Han försöker ställa sig upp och ramlar baklänges vid 4tillfällen. Jag kastar mig in i boxen när jag får plats och söttar honom så han kommer upp - ståendes på tre ben.

1509685_10152068670608789_1366324732_n 10001530_10152068670653789_534767404_n
Jag ringer till ultuna gråtandes, jag kommer in nu och jag ska ha en annan veterinär!!
När jag kommer in möts vi av veterinär Ted. För första gången lyssnar någon på mig och han säger att det fanns ett upptag på Scinten i höften (vilket jag inte fått reda på!!) och att han har sett hästar med brutna ben som går bättre än Hidde. Jag ber honom på en gång om vi kan röntga. Vi försöker röntga men den stående röntgen går inte igenom all muskulatur. Vi provar med ultraljud och ser en liten avvikelse men inget nämnvärt. Ted säger att man kan söva honom och röntga men det är en risk. Självklart väljer jag att ta den risken så jag får reda på om Hidde ens har en chans och vart skadan sitter. Jag tar hem honom och linar upp honom hemma så han inte får lägga sig, en vecka senare får vi tid till röntgen.
1796415_10152070003833789_1316598027_n


Tillsammans med en vän åker vi in med Hidde. Veterinären förvarnar mig om att det finns en chans att han inte går att rädda och då kommer Hidde inte behöva vakna ur narkosen. Jag får gå in och säga Hej då...
Med dom orden får Hidde en puss och vi åker iväg från ultuna för att sysselsätta mig med en ungefärlig tid att vara tillbaka.
Efter en stund när vi kommer tillbaka kommer Ted tillsammans med deras specialist.
Det är en fraktur, den sitter i höftleden där Scinten visade utslag. Statestiken är 70% tillfrisknande men frakturens läge ger en 50/50. Jag måste fatta ett beslut snarast.... Det är isf 3månader i hängmattan och det kostar 75000kr. Jag säger att det är inget alternativ varken för hans mage eller psyke. Då säger han att vi kan prova boxvila.
Bestämmer att jag vill prova att dom måste lägga honom på vänster sida vid uppvaket för att se om han kan ställa sig upp. Ber dom ha kvar honom en natt i en stor box och se om han kan ta sig upp och ner själv när det finns utrymme att välja.
Han klarar uppvaket. Vi kom överens om att han får gå på kraftig smärtlindring så länge han behöver Men om han blir sämre eller blir förändrad i beteendet får han somna in. Efter tre månader får han gå ut på bete själv med andra hästar omkring sig fortfarande halt men bättre. Kommer aldrig glömma när han tog sina första travsteg
Efter 6månader åkte han på återbesök, ca 2v innan trodde jag det var kört men något hände på de två veckorna och han rörde sig mycket bättre. Han hade en liten pålagring på ultraljudet men inget som behöver betyda något. Vi fick klartecken, dags att rehabilitera!! :)


Många timmar med korta tömkörningspass i skogen och ridhuset tills våren 2015 kom, då jag satt upp för första gången! Hidde var överlycklig och när vi tog våran första längre tur hade han bestämt sig. Med öronen spetsade fattade han galopp och tog i allt vad han kunde. För första gången på de 3senaste åren kunde jag inte stanna honom. Varpå jag tänker "Men spring då!!" och släpper tyglarna. Efter att han öst på en stund bröt han av till skritt och skakar på sig , hur nöjd som helst. Glädjetårarna rinner. Därefter går vi tillbaka till rehabiliteringen. Hidde tappar en sko på en stenig väg och drar på sig en seg hovböld. När den läkt ut så får han och hans lillebror som också varit skadad åka på bete. Hidde ska för första gången sen skadan få gå på bete med flera hästar! Han verkar så nöjd men jag märker att han är trött i kroppen. Han blir sparkad och får ett segdraget sår. Jag bestämde mig för att flytta dom till ett stall där dom har lång utevistelse men får komma in och sova. Hästarna trivs bra, Hiddes sår vägrar läka. Ted får komma ut flera gånger men misstänker fissur så vi åker in till Ultuna. Ultuna hittade ingenting så vi fick åka hem igen, efter ca 2månader med bandage så har han börjat få sår på benet så han får då stallbandage och manukka honung. Tillslut läker såret. Hidde får motionera ett par dagar i veckan och han känns fräsch men musklerna är påverkade av snebelastningen, jag bestämmer mig för att utbilda mig till hästmassör för att kunna hjälpa honom bättre.

En dag känns Hidde inte ok. Vi tar ut veterinären och Hidde är 2,5grader halt höger bak och höger fram och efter vi böjt honom blev han ännu haltare. Han blir utdömd. Dagen därpå går kommer jag ut i hagen och han kommer travandes mot mig.. Jag ringer upp min veterinär och säger att vi måste prova, vi måste prova behandla. En vecka senare gör vi böjprov igen och han är Ua alla ben förutom höger bak 2,5grad. Vi bedövade bort och behandlade höftleden och efter bedövning så var han ua. Han får antiinflammatoriskt och när den är slut får han träffa kiropraktor.
På återbesöket efter 3veckor hade han svarat på behandlingen och är haltfri vid böjprov! Nu börjar jag sätta igång honom igen :)
Jag behandlar honom regelbundet med massage och elektroterapi och han svarar så bra!

I mars utvecklade Hidde ett överben på hf som satt väldigt nära gaffelbandet. Han fick metacam i 2veckor och när han sen skulle sättas igång igen så var han halt.

Tyvärr är han mycket sämre än innan behandlingen i leden så allra troligast är att han fått artros i leden efter bäckenfrakturen. Med sorg i hjärtat så somnade Hidde in den 14e april 2016.

Vi flyttade till Stockholm för att tävla och träna så jag kunde bli C-tränare. Livet ville annorlunda. Idag har jag startat firman och hoppas på att jag kan hjälpa fler hästar.

Fotoalbum

IMG_3769IMG_3767IMG_3746IMG_3743IMG_3364
971681_10152078663173789_758188119_n35430_400448778788_4488_nHidde år 20101009195_10151589214248789_2136269583_o969358_10152078664993789_2121978542_n
966978_10151514477463789_199567390_o478769_10151070462788789_1341367807_oHidde blev sparkad i hagen52678_442205273788_7755100_oHidde juli 2010
Flash, Hidde och syrrans förra häst Kalle -10Första ridturen 201034867_407821743788_8079206_n34366_405039493788_4351096_n33410_405039463788_5638085_n
10001530_10152068670653789_534767404_n1977302_10152087391798789_1416990429_nJanuari 20141932471_10152066140288789_2084165157_n1796415_10152070003833789_1316598027_n
1795300_10152067179208789_1209715762_o1558473_10152066140238789_1975115756_n1509685_10152068670608789_1366324732_n